Vi som står bakom Vibyskolan är några föräldrar som engagerar oss i våra barns skolgång. Vi har skaffat oss erfarenheter som föräldrar till förskolebarn och skolbarn, men vi har också satt oss in i skolans värld genom deltagande i föräldraråd, med praktiskt och undervisande arbete i skolan, men också rent teoretiskt genom att läsa mycket litteratur och information som finns tillgänglig bland annat från Skolverket. Vi samtalar också mycket med lärare och rektorer på flera olika skolor.

I detta engagemang har vi blivit inspirerade att skapa en skola som drivs på ett lite annorlunda sätt med ett stort föräldrainflytande. Erfarenheterna från skolor med styrelser med föräldramajoritet är redan mycket positiva. Vi vet också att konkurrens mellan skolor ökar kvalitén på den utbildning som ges till eleverna.

Föräldrar har en viktig roll i barnens kunskapsinhämtning. Om föräldrarna förmedlar att skolan är viktig kommer barnen att förstå detta och därmed lägga ner mer energi på sitt skolarbete. Vi tror att det är bra om föräldrarna tillsammans med barnet prioriterar och planerar in tid för skolarbete på hemmaplan. Att uppnå ett bra resultat i skolan är inte en ren funktion av genetiska betingelser och intressen utan snarare av uthålligt arbete.

Rektorn har en mycket viktig roll som didaktisk (pedagogisk) ledare. En rektor skall, precis som anges i gällande Läroplan för det Obligatoriska Skolväsendet (Lpo94), agera pedagogisk ledare. Det innebär till exempel att rektor skall finnas med i det dagliga arbetet och delta i undervisningen. Ett annat viktigt ansvarsområde för rektorn är att motivera och entusiasmera lärare, annan personal och eleverna till goda arbetsinsatser. Rektor skall också föra en pedagogisk debatt på skolan och ansvara för personalens utveckling i sina respektive roller.

Regelbundna utvärderingar av skolans kunskapsförmedling är det enda sättet att få ett underlag för vidare förbättringar så att man sätter in resurser på rätt ställe. Här finns de nationella proven som görs i år 2, 5, 7 och 9 som utgångspunkt. Vi vet också att Skolverket håller på att utveckla ytterligare provserier som kan användas för detta ändamål. Barn- och Ungdomsnämnden i Sollentuna har dessutom en modell för utvärdering av skolor, Zenit, som vi kommer att delta i. Skolan har ett ansvar enligt lagen att eleverna klarar vissa kunskapskrav vid vissa nivåer. Dessa beskrivs som att man minst får betyget godkänt i de nationella proven. Individuella utvecklingsplaner som klassläraren ansvarar för är instrumentet för eleven, föräldrarna och lärarna att styra och följa upp elevens kunskapsinhämtande.

Lugn och ro är avgörande för att elever skall kunna inhämta kunskaper. Det är en liten andel elever som kan tillgodogöra sig undervisning i en rörig miljö. Det är därför ett ansvar för skolan att studiemiljön karaktäriseras av lugn och ro. Det innebär också att eleven skall ha rätt till en fast arbetsplats där lärare kommer till eleverna snarare än tvärtom.

För att få omväxling och högsta möjliga pedagogiska effekt vill vi använda det bästa från olika pedagogiska metoder.

Den traditionella lärarledda metoden innebär att läraren undervisar eleverna i klass och instruerar dem när de utför individuellt arbete eller när de arbetar i grupp. I flera ämnen kan enkla experiment åskådliggöra olika skeenden. Varje elev kan arbeta på sin nivå, men inte enskilt utan med instruktioner och stöd av läraren. Läraren är den som initierar arbetet, stöder eleverna och ser till att de utför sina uppgifter. Här kan det förekomma större lärarstyrda projekt där elever, lärare och föräldrar kommer överens om att avsätta pengar för projektet och där föräldrar och företag blir engagerade. I ett sådant projekt är alla elever med. Exempel på projekt kan vara att skriva manus till och spela in en film eller att skriva och ge ut en bok.

Som komplement till den traditionella undervisningen kan man låta elever arbeta i projekt som är initierade av dem själva baserat på intresse. Det kan vara kortare eller längre projekt som är mer eller mindre omfattande och där samhälle och företag kan involveras. Exempel på projekt kan vara att man gör studiebesök på ett företag, att man författar en egen diktbok, att man arbetar med att förändra skolans matsedel eller kanske till och med att man startar ett eget företag. En viktig komponent i projektarbetet är redovisningen som kan ske i olika former. I projektarbetet får eleven ett naturligt tillfälle att praktiskt använda sina kunskaper i ämnen som matematik, språk, data och samhällskunskap. Skolans pedagogiska inriktning skall främja elevens förmåga att utveckla en god studieteknik, samarbeta, lösa problem och kritiskt granska information.

Som huvudregel skall varje elev ha läroböcker i skolans läsämnen.

Eleverna går i klasser utifrån mognad och ålder. Varje klass har sin egen lärare och varje elev har en fast arbetsplats i skolan för att ge trygghet och studiero. Klassläraren har ansvaret för elevernas individuella utvecklingsplaner.

• Förskoleklass – där barnen utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. Målsättningen är att barnen skall få ro i kroppen och få lust att börja skolan. Alltid halvklass.
• År 1 – barnen behöver känna att de faktiskt börjar i skolan. Alltid halvklass.
• Ett skolår i övriga klasser – Här är de två halvklasserna från ettan sammanslagen till en grupp som i stort sett sedan följer varandra från år två till nio.

Att läsa, skriva och räkna är färdigheter som mer än någonsin ligger till grund för elevernas fortsatta liv. Vi anser därför att det är viktigt att basämnen som svenska, matematik och engelska ägnas ett stort utrymme i skolan. Vi tycker att den nu gällande läroplanen ger en mycket god grund att stå på. Samma sak gäller den nationella timplanen. Vi har därför valt att i vår ansökan till Skolverket om tillstånd att bedriva skola, ange att skolan skall baseras på den i augusti 1998 reviderade Lpo94 och ha en allmän inriktning. I vår timplan har vi ökat på antalet timmar speciellt i matematik, svenska och engelska utav ovan nämnda skäl. Dessutom kommer vi att erbjuda eleverna fördjupningskurser i dessa tre ämnen inom ramen för det så kallade elevens val. I praktiken innebär detta att eleverna från år 4 har minst 10% mer undervisningstid för basämnena än vad som anges i den nationella timplanen.

Vibyskolan Ekonomisk förening består av föräldrar, personal och övriga intresserade som följer föreningens stadgar. Det finns dock inget krav på att föräldrar till barn i skolan eller personal måste vara medlemmar i föreningen. Föreningen utser inom sig, enligt stadgarna, en styrelse bestående av 5-7 personer och upp till 5 suppleanter.

Föreningens styrelse anställer rektor och övrig personal.

Vibyskolans elever bildar ett elevråd med valda representanter från de olika klasserna. Ordförande och vice ordförande utses inom elevrådet.

För att åstadkomma ett reellt inflytande i Vibyskolans verksamhet bildas en ledningsgrupp där rektor är ordförande.

Denna ledningsgrupp består av 

• 1 ordförande som också är skolans rektor
• representanter från styrelsen.
• 2 föräldrar utsedda bland elevernas föräldrar (behöver ej vara medlemmar i föreningen)
• 2 elever utsedda av elevrådet (förslagsvis dess ordförande och vice ordförande)
• 2 representanter utsedd av personalen (behöver ej vara medlemar i föreningen)

Ledningsgruppen möts förslagsvis en gång per månad.

Rektor har det yttersta ansvaret för och leder den dagliga pedagogiska verksamheten med hjälp av ledningsgruppen och de andra anställda i skolan. Vår inflytandemodell innebär att föräldrarna har full insyn i och goda möjligheter att påverka sina barns skola. Genom inflytandet kan föräldrarna försäkra sig om att få en hög kvalitet i undervisningen. På samma sätt engageras eleverna i besluten som rör skolan och eleverna får därmed praktiska erfarenheter av att i en demokratisk form arbeta för ett gemensamt mål - att skapa en bra skola.

Med företagsamhet menar vi att skolan skall ha en attityd som befrämjar elevernas vilja att ta sig för och därmed tillåter ytterligare ett sätt att ta till sig kunskap på. Med denna attityd vill vi ta till vara på engagemanget, resurserna och idéerna - bland lärare, skolledning, elever och föräldrar. Att stimulera företagsamhet i skolan innebär:

• att på olika sätt stärka elevernas tro på sin egen förmåga att skapa något själva
• att öppna skolan och ta in resurser utifrån - engagera föräldrar, företag och närsamhälle
• att genom integrering av olika ämnen ge en helhetsbild
• att eleverna får se nyttan av sina kunskaper i de olika ämnena
• att för de äldre eleverna få kunskap om hur samhälle och företag fungerar

Skolbarnsomsorgen, dvs "fritids", skall ge barnen möjlighet att i huvudsak välja praktiska aktiviteter som t.ex. att arbeta med lera, väva och snickra, men också att få sitta och läsa i lugn och ro. Öppettider för skolbarnsomsorgen är mellan 7:30 och 17:30. Mer information om skolbarnsomsorgen kommer att presenteras vid ett senare tillfälle.

Vibyskolan är en skola som karaktäriseras av satsningen på baskunskaper, inflytande och företagsamhet. Vi anser att skolan är viktig för barn och vill därför fokusera på att ge kunskaper och färdigheter med sikte på framtiden. Vi vill dra till oss pedagogiskt kompetent personal med viljan att ge eleverna bästa möjliga kunskapsmässiga start i livet, men också att själva utvecklas. Vi tror därför att rektor har en central roll som pedagogisk ledare och ordförande i den ledningsgrupp som består av föräldrar, personal och elever. På detta sätt vill vi skapa en skola att längta till, för personal, elever och föräldrar.